gammelmormorn

Om glädjen och sorgen i livet

Minnenas vind

8 kommentarer

Vind
”Döstädning” talar gamlingar om. Att röja undan allt man är säker på att inget är att ha, för eftervärlden.

En dam i min trappa höll på och gnodde i sina garderober i ett par veckor och var sen så stolt och belåten att hon visade upp allt hon skulle slänga och också hur fina garderoberna nu var.

Mina är hemska tänkte jag. Men egentligen är det saker på vinden som borde gås igenom. Så jag letade rätt på vindsnycklarna och åkte upp till sjunde våningen.

Allt kändes främmande. Vad i all värden har jag här? Det är tretton år sedan jag flyttade hit från villan.

Ner med två stora pappkartonger. Ingen aning om vad de innehöll. Men där fanns det grejor att hänge sig åt.

Video- och musikkassetter i massor. Men inte har jag längre några apparater för att se eller lyssna på dem. En förgången tid. Det som har känts så viktigt och så fantastiskt för femton, tjugo år sedan. Det är bara skräp numera.

Plastpåsar innehållande mängder med brev. Handskrivna. Från vänner som inte mera existerar. Karin, Elsbeth, Sally…alla borta.

Reseberättelse från en Rysslandsresa 1996. Hur noga jag noterat och skrivit upp och berättat. Full av iver. Vykort från alla olika platser.

Skickade kopia av mitt skriveri till en del av resedeltagarna. Fick fina tackbrev, underbara, uppskattande. Men kan inte mera komma ihåg en enda en av dem. Ser dem inte för mig.

Man tror man kommer att hålla kontakten, vi hade ju så roligt tillsammans på resan, men det gick några veckor och sen – bara – borta.

En tjock pärm med foton och text från USA-vistelsen 1978. Hur jag noterar alla mrs:ar och beskriver deras hem och deras kläder.

Hur jag förundrades över deras entusiastiska wonderful, gorgeous, beautiful, lovely, real real nice o.s.v.

Hur vi umgicks i kyrkor, och åt alltid lunch tillsammans i ett sidorum. Vid lunchen deltog också krögaren för den restaurang som levererat maten och gjorde reklam för den.

Hur annorlunda allt var mot i Sverige, men hur det ändå passade ihop med landets storlek. Man fnyser lätt åt USA och tycker de är ytliga. Men där ryms allting.

Så skall det slängas i olika behållare. Plast för sig, papper för sig o.s.v.

Det känns bra och inte bra det här. Bra att röja, men litet ledsamt att inget mera duger. Att det inte finns någon mera som är det minsta intresserad.

Det är konstigt det här livet. Då jag fyllde åttio kände jag mig ännu inte gammal. Minns att jag dagen före tog en lång promenad och såg framåt.

Åren mellan åttio och nittio. Även om man har lyckan att undgå demens, så är det inte helt enkelt. Vi är många numera och allt fler blir vi.

Annonser

Författare: gammelmormorn

Är 90+ och har barn, barnbarn, barnbarnsbarn och goda vänner. Är tacksam över mitt liv, får göra vad jag vill – men vad vill jag? Kanske finns det en längtan att ge sig ut i rymden och möta morgondagen – och samtidigt blicka tillbaka. Med åren kommer nya perspektiv på tillvaron.

8 tankar om “Minnenas vind

  1. Ja, jisses har själv grunnat lite på vilka sidor jag skall riva ut ur dagböckerna! Var ju ung på 70- talet med all den sexuella friheten som det årtiondet för evigt etsat sig fast i historieböckerna, kan väl inte påstå att jag var någon ” värsting” men inte heller Guds bästa barn! Men jag tror jag skulle rodna i min grav om jag såg mina barnbarn läsa mina dagböcker…

  2. Kära nån, vilka skatter för dina barn, barnbarn, barnbarnsbarn att gräva i. Det är inte rikedom man som efterlevande är ute efter, utan levnadshistorier. Brev t ex.

    En (kanske tokig) idé – varför inte ha en familjesammankomst regelbundet, gemensam måltid, samt att en låda i taget ska tas in i din bostad. Du väljer ut om där finns något du vill ska vara fortsatt hemligt. Övrigt kan du berätta om. Och jag är så säker på att det kommer finnas många kära öron, som vill höra.
    Så fortsätter ni så. Med tiden kommer ni gemensamt ha gått igenom många av dina ”minneskartonger”?

    Tror det kan vara givande för dig samt för dina barn/barnbarn och kanske barnbarnsbarn. Ta er den tiden!
    Kram

    • Fin idé, skulle kunna funka om barnbarnen t.ex. vore flickor – så tror jag – fördomsfull kanske.En av mina vänner läser för sina flickbarnbarn sina gamla dagböcker. De vill höra om mormors förälskelser m.m.Tror inte killar skulle orka med det. – Har nog diverse skriverier som jag lämnar efter mig, ngn dag mognar den ena efter den andra till att bli intresserad. Men kreativ idé från din sida. Fast också svårt samlas överhuvudtaget, geografiska avstånd och tidsbrist.

  3. Gör det inte till en dödsstädning, utan till en trivsam, berikande livsstädning. Enligt det förslaget jag skrev nyss. Det kommer vara guld värt för dina nära anhöriga att få veta vilka emotionella känslor du har för vissa prylar som annars inte har något ekonomiskt värde.

    • Jo vet du, nog var det mkt skräp också i kartongerna. När jag inte ens själv mera minns personerna jag namnger. Men en tjock pärm fr USA-tiden sparar jag och en del ur den kommer att hamna i nästa blogg, blev så berättarsugen.

  4. JaDu kära Gammelmormor visst har vi mycket som borde slängas och jag som inte flyttat någon gång sedan inflyttningen här 1952!
    Surrídurrs förslag låter ”jättebra” det är bara det att komma dithän. Jag berättar till leda för mina barnbarn hur mitt liv har varit, små historier i anknytning till saker o ting. De älskar faktiskt att få höra även min pojkbarnbarn (de något äldre). Jag har väldigt svårt att slänga ”det kommer nog till användning”. Hur dum får man vara vid 92 år!
    k

    • Tack igen – duktiga Kerstin. Ja Surridurrs förslag är bra, om det bara skulle gå att förverkliga.
      ”Det kommer nog till användning”… men en dag ska barnen röja, tror det känns skönt om det inte är alltför mkt att hantera då. Men vår generation blev van att spara, slit och släng fanns inte.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s