gammelmormorn

Om glädjen och sorgen i livet

Mitt fjärde årtioende

4 kommentarer

DuktiImbri
År 1965 åkte jag till min mammas begravning i Åbo. Snöstorm. Då var man ännu svart från topp till tå, i sorgkläder.

Tullen var misstänksam mot en kvinna med sorgflor. Det är enda gången jag blivit noga undersökt. Jag hade kraftiga axelvaddar på kappan och man klämde på dem noga. Kunde ha haft något gömt i dem.

Sorgligt och dystert. Min snälla moster Ella var med mig. Snabbt skulle allt bestämmas. Begravning och samvaro efteråt. Minns det som overkligt.

En vecka hade jag på mig att tömma mammas lägenhet, och besluta vad som skulle med till Sverige.

Bröt upp låsen på vind och i källare. Rafsade ihop i olika högar. Det jag skulle få transporterat till Sverige, sådant vänner kunde komma och välja åt sig, sådant som kunde komma till någon annans glädje. Sådant som skulle slängas.

Två veckor efter mammas begravning dog min moster Ella. Hon som nu äntligen kunde känna sig fri från min mammas förväntningar. Det var så sorgligt. Mamma var 73 år och moster Ella 71. De var ju ganska unga.

Ny färd till begravning i Åbo. Skyndsamt hem igen. För sorg fanns det inte tid.

Almanackan fullbokad. Full fart genast. Vi hade mycket resande gäster, utöver alla de vanliga. De kom från Göteborg, de kom från Finland.

Kalas igen. Barnen serverade. Tyckte jag alltid det var roligt? Jag vet inte.

Fick ett ryck och sydde egna kläder. En sidenklänning, en dräkt. Inte kunde jag sy. Så vanvettigt.

Köpte tvättmaskin. Var sen med att skaffa en sådan. Min man och hans bäste vän i Finland var av den åsikten att kvinnor blev neurotiska, om de fick det för bekvämt för sig. Vännen var läkare och ansågs veta.

Så fyllde nästan hela vänkretsen 50 år. De var alla födda 1920. Det var stora kalas längs med hela det året. Livets middagshöjd, sa man då ännu. Idag ser man dem som unga.

Sommaren 1971 var vår yngste, Lennart, på en språkresa till England. Minns då han kom hem och var salig. Ett par månader senare upptäcktes hans cancer.

Den har jag berättat om och även om boken och alla föreläsningar jag sen höll runtom i landet.

Några veckor efter Lennarts död, sökte jag mig ut på arbetsmarknaden. Ingen självkänsla. Rädd att misslyckas. Erbjöds jobb som vårdbiträde för utvecklingsstörda.

De kan ju inte kritisera mig, tänkte jag. Ja man lägger snabbt av sig, om man är på hemmafronten i åratal. Avslutade vårdarbetet med att skriva en liten bok om det (bilden). Om en flicka med Downs syndrom. Gunbritt. Jag tyckte så mycket om henne.

Och så började jag plötsligt läsa psykologi i Lund. Tyckte att jag skulle ha mera teoretiska kunskaper. Det var roligt. Unga studenter att bli vän med. Så slutade mitt fjärde decennium.

Annonser

Författare: gammelmormorn

Är 90+ och har barn, barnbarn, barnbarnsbarn och goda vänner. Är tacksam över mitt liv, får göra vad jag vill – men vad vill jag? Kanske finns det en längtan att ge sig ut i rymden och möta morgondagen – och samtidigt blicka tillbaka. Med åren kommer nya perspektiv på tillvaron.

4 tankar om “Mitt fjärde årtioende

  1. Jaa, du, det var ett innehållsrikt decennium för dig. På gott och ont.
    Vi har ännu inte nått jämställdhet, men vi har kommit längre än under det årtionde du beskriver. Nu tvättar faktiskt gubbarna sina skitiga strumpor och kalsonger själva.
    Kramis

  2. Tänk att man tutade i kvinnor att dom blev neurotiska om dom fick det för bekvämt, jisses vilken okunskap!
    Tänk att du orkade skriva en bok till fastän du säkert hade fullt upp, beundransvärt.

    • Ja du, nog har man tutat i oss mycket. Jag svalde säkert en hel del…..
      Min andra bok blev ingen höjdare, men den gav mig chansen till en rolighet. Nämligen författarträffen på Bonniers Manila. Sparv i tranedansen, men ändå roligt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s