gammelmormorn

Om glädjen och sorgen i livet

Strömhopp av hundraåringar

8 kommentarer

Hundra
Nyligen talade man igen om åldrandet i ”Kropp och själ” i radions P1. Detta att alla ska bli så gamla. Att 76-åringar och äldre än så, studerar på universitetet. Över 450 pensionärer tenterade i de ämnen de läste.

Man talade igen om ön Okinawa och så kallade blå zoner, där människor lever länge. Om så väldigt friska hundraåringar i länder som Japan, Italien m.fl. De arbetar hårt, gör långa vandringar varje dag. Ingen enda av dem har varit någon goddagspilt.

Även Sverige anses ha en blå zon, i 16 kommuner från Öland över Småland och ner till sydöstra Skåne. Epicentrum är Markaryd. Där intervjuades hundraåringarna och man fick veta att de, för hälsans skulle, åt sig mätta till endast 80 procent. Att de företrädesvis åt grödor och att de varken söp eller rökte.

Är själv förundrad över att jag fick bli nittio år gammal, och tänker att 90-åringarna med tiden kanske skall börja ses som medelålders. Men är det önskvärt?

Det är som om vi tillhör olika grupper. De pigga hundraåringarna och de alerta, golfande och resande 90-plussarna är en grupp. En annan ganska stor grupp är 90-åringar som likt mig försöker hänga med, men alltid känner sig trötta. Och därtill många, många som är krassliga och dementa.

Är tacksam över att själv ännu ha tankeförmåga och hyfsat gott minne, men inte ett enda dugg hurtig är jag mera. Inte äter jag så klokt heller. Aptiten finns mest bara i fantasin. Någon enstaka gång smakar nånting så gott, att jag tänker att jamen det här, det ska jag äta i morgon igen. Men när jag sen dukar fram samma rätt, så lockar den inte mera.

Vi behöver stimuli, och starkare såna ju äldre vi blir. Om vi har barn och barnbarn kommer stimulansen mest från det hållet. För all del, medierna erbjuder också mycket. Som t.ex. Kunskapskanalen på TV och radions P1.

Kanske är jag en udda sort, men mår stundtals så välsignat bra då jag sitter för mig själv och minns bakåt. En frivillig ensamhet är behaglig.

Här på bloggen har jag tidigare skrivit om skuldkänslor och irritation över min mamma, men har nu kommit fram till en punkt där jag tycker mig nå henne. Så rent och varmt och starkt känner jag att, jaa, jag älskar dig mamma.

Vad är meningen med livet? frågar sig alla under olika perioder. Har en 89-årig vän i min trappa. Hon håller antagligen den frågan ifrån sig genom att anse det nödvändigt att ständigt städa.

Så går hennes dagar. Det blänker och glänser överallt. Nöjd är hon.

När f-n blir gammal blir han religiös, heter det ju. Förstår det mycket väl. Att vända sig till det okända i någon tappning, där har jag varit ganska länge.

Ibland frågar någon: Tror du på Gud? Både ja och nej. Allt lidande man vet om. En god Gud utan makt då.

Ja, jag ber aftonbön och radar upp både levande och döda varenda kväll. KANSKE finns det en högre makt. En del mycket begåvade personer är övertygade om det. En tro utan tvivel finns väl inte?

Fotnot. Bilden är hämtad ur filmen ”Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann”, med Robert Gustafsson i huvudrollen. Även i verkligheten finns det, som sagt, en hel del pigga hundraåringar.

Annonser

Författare: gammelmormorn

Är 90+ och har barn, barnbarn, barnbarnsbarn och goda vänner. Är tacksam över mitt liv, får göra vad jag vill – men vad vill jag? Kanske finns det en längtan att ge sig ut i rymden och möta morgondagen – och samtidigt blicka tillbaka. Med åren kommer nya perspektiv på tillvaron.

8 tankar om “Strömhopp av hundraåringar

  1. Det sägs att generationen mina barnbarn tillhör blir de som blir över hundra år. Jag tror att vi måste lära oss att leva mer ekologiskt och sunt för att nå dit. Lovar göra vad jag kan för att mina barnbarn ska nå dit. Då tror och hoppas jag att det blir en bra upplevelse för dem. Men innan den visionen kan uppfyllas måste vi komma tillrätta med stora inkomstskillnader, stora skillnader i arbetsskador mm. Då kommer det förmodligen att bli önskvärt att bli så gammal.
    Måtte mina barnbarn bli fina, gamla människor som du!
    Kram

  2. Tack, visst behöver vi sträva vidare för både miljö och orimliga ojämlikheter, så oerhört mycket bra kunde vi göra, om inte om… ständigt var i vägen. Tänker så mycket på barnbarnsbarnen, de som kan leva ända in på 2100-talet, dem kommer jag aldrig att hinna lära känna. Just nu är huvet fullt av dåden i Paris, som skedde i natt.

  3. Tror också att det stora flertalet är som du,ganska trötta och lite orkeslösa. Sen finns det en och annan som Dagny, som måste vara ett fysiskt under! Dokumentären , spelat filmroll i Mariehamn, debatterat i Almedalen. Promenerade häromdagen från Solna in till Stockholms centrum, det är långt ,jag har bott i Solna. Jämt är hon ute på någon aktivitet. För ett par veckor sen var hon lite deppig, hade blivit bestulen på tunnelbanan, 103 år gammal.

  4. Jag började läsa din blogg nyligen och tycker verkligen att det är intressant att läsa om dina tankar. Apropå tankar om meningen med livet, religion osv vill jag tipsa om den podcasten Myter och mysterier som man enkelt kan lyssna på nätet:
    http://www.myterochmysterier.se/category/myter-mysterier/
    Hälsningar jenny

  5. Mina barns generation förväntas bli 120….man får hoppas att de har vett att hålla sig friska då för annars blir det nog inte så roligt sista tredjedelen av livet. Jag ska när som helst börja träna så att jag klarar av att åldras, tydligen är det svaret på allt, träning. Trösterikt men lite ansträngande.

    • Du ska ”när som helst” börja träna – låter som ett löfte som kan slira litet. Ja man får puffar utifrån och tar ett tag, men jag behöver nya puffar hela tiden. Det tar emot.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s